Den kriminella utsidan - Etnisk profilering inom polisen i Göteborg.

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet Etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gäller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som påverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartläggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumärke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning på lokal nivå med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom ämnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnå ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..

Design, Grafiskt program, Symbol, Hair.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem..

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder sistaårselever på gymnasiet har till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt hur de ser på olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgått från följande frågeställningar:? Vilka attityder finns det bland sistaårselever på gymnasiet till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna på de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv särbehandling och kvotering när det gäller användning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna på metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, vilken har gjorts på en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har använt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jämfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna är medvetna om att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem och att eleverna tror att det finns sätt att motverka etnisk diskriminering på.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek..